Sökresultat:
1578 Uppsatser om Att skriva sig till läsning - Sida 1 av 106
Att skriva sig till lÀsning : En intervjustudie om la?rares resonemang kring en la?s- och skrivinla?rningsmetod (ASL)
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Förebyggande arbete i förskolan : LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och utrÀtta.
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning
Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
Vad kan man na?r man kan la?sa noter? : hur erfar gymnasieelever fenomenet notla?sning?
Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.
SkönlitterÀr fritidslÀsning - digital eller analog? : En studie av hur elever pÄ grundskolans senare Är förhÄller sig till digitala texter respektive analoga texter
Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.
Litteratursyn i grundskolans tidiga Ă„r
Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.
LÀrande för framgÄng : ? En fallstudie i hur fo?retag kan la?ra sig av de processer som fo?ljer av kundmissno?je orsakat av reklam
Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.
Att skriva sig till lÀsning: Vad pedagoger tycker om att arbeta med Att Skriva sig till LÀsning i förskoleklass
Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till LÀsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lÀrande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..
Att lÀra barn skriva
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare lÀr barn att skriva samt om bokstavsinlÀrning Àr av stor vikt i Är 1. För att ta reda pÄ det samt vad lÀrare prioriterar att arbeta med under barnets första skolÄr, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lÀrare. Resultatet visar att barn lÀr sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sÄdant som ligger dem nÀra. Det fria skrivandet Àr av stor vikt. Syftet med bokstavsinlÀrning Àr att barnet ska lÀra sig lÀsa och skriva.
Att skriva lÄtar : Àr snÀva ramar en hjÀlp?
Denna uppsats handlar om att skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..
Responsiv webbdesign eller app, vad fo?redrar Traderas anva?ndare?
Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.
LÀs- och skrivinlÀrning som vuxen : Nepalesiska kvinnor om följder för sjÀlvsyn och framtidssyn
Tidigare forskning har visat att förmÄgan att lÀsa och skriva pÄverkar bÄde mÀnniskans kognitiva tÀnkande och neurologiska strukturer. LikasÄ innebÀr oförmÄgan att lÀsa och skriva en social press som pÄverkar vÄr syn pÄ oss sjÀlva. Men hur pÄverkas vÄr sjÀlv- och framtidssyn av att vi lÀr oss att lÀsa och skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att lÀsa och skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna sÄg sig sjÀlva som mer sjÀlvstÀndiga och sjÀlvsÀkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lÀrt sig att lÀsa och skriva.
Lust att lÀsa och skriva?
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger lÀr barn att lÀsa och skriva pÄ ett lustfyllt sÀtt. Vi vill ocksÄ tillÀgna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan anvÀnda sig av i en sÄdan undervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur lÀr sex stycken pedagoger barn i skolÄr 1 att lÀsa och skriva? Vilka metoder, tillvÀgagÄngssÀtt och material anvÀnder sig pedagogerna av för att lÀra barn att lÀsa och skriva pÄ ett, enligt dem, lustfyllt sÀtt?
Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagslÀget Àr verksamma i förskoleklass till skolÄr 3..